Årets första sydländska frostnatt med isskrap på vindrutan, blåsig stjärnklar natt, illa fungerande enheter, solig avslutning, ja det var några saker som satt kvar i huvudet på vägen hem från Aneby den 22 oktober 2017.
Men vi tar det från början. Hasse hade som vanligt grejat ett perfekt boende I Gransnäs ca 10 min körväg från Arenan i Aneby. Aneby som är mest känt från tiden då veterinären Elis Sandberg saluförde THX medicinen som han ansåg skulle förstärka immunförsvaret och även bota cancer. Känslorna svallade i den lilla orten och det var lika många för som emot Elis och till slut tog vetenskapen över och projektet lades ner år 2000. Kalvarna blev säkert glada i Aneby när projektet lades ner eftersom deras kalvbräss var en av komponenterna i medicinen plus vatten förstås??
Katarina Börjesson, vilken tjej, hon dukade upp en fantastisk meny så löparna och även vi vanliga kunde ösa i oss många kalorier från de varma och väl förberedda grytorna. Så var det dags att ta sig an nattens uppgifter. Två sträckor på vardera ca 12.1 km var jobbet som skulle göras och i förstalaget hade Ludvig och Erik fått förtroendet. Ludvig genomförde sin sträcka på ett säkert sätt och kom in som förväntades och kunde växla över till Erik 5.47 efter täten som trea efter blåvita IFK Göteborg. Av tidsrapporterna att döma gick Erik som tåget på andra sträckan och knaprade in på täten och växlade som trea 3.43 efter.
Det blev en kall natt och vi möttes av den första nattfrosten med rutskrap som följd innan avfärden till Aneby. På söndagsmorgonen bjöd vädergubbarna på sol och ganska kalla vindar. Det bekymrade emellertid inte löparna där flera valde ”kortärmat”. Nu var det andra förutsättningar som gällde. I dagsljus och den relativt öppna och lättlöpta terrängen gick det att ”stå på”. I det södra om rådet var det ganska kuperat med en del branta backar så mjölksyran gav sig tillkänna, men inte mer än att de förväntade kilometertiderna kunde hållas. Tredje sträckan hade Jakob fått på sig tilldelad och den startade med ”jaktstart”. Efter en tids ryggproblem hade Jakob fått någorlunda fason på kroppen och han kunde genomföra sträckan utan större misstag även om farten inte riktigt räckte till. Växlade som 2:a 6.59 efter IFK. Nu väntade två längre sträckor den fjärde var dryga 12 km och den sista 16.5 km. Daniel verkad vara på gott humör så våra förväntningar på honom var höga. Daniel gjorde några små ”krokar” dock inte värre än att han kom in som 2:a 8.33 efter täten. Nu var det ett tufft dagsverke som Johan skulle avverka, 16.5 km i den snabba terrängen var en utmaning. Johans uppgift var att se till att komma in som 2:a då IFK hade ett ”ointagligt” försprång. IFK ledde med 8:33 och med Backman på sista sträckan skull det behövas ett stort misstag av honom om Johan skulle kunna komma ifatt. Slutplaceringen blev en andra plats vilket under rådande förhållanden får anses som godkänt. Bra kämpat av alla!
I lag 2 var det Oskar som försvarade färgerna på första sträckan. Oskar gick stabilt utan större missar och kom in som 11:e lag distanserad av Ludvig med ca 2 minuter. Rickard hade inte sin dag då han på slutet av banan kände av sin onda rygg och det var inte roligt att se Rickards målgång. Tydligen hade ett ryggskott slagit till och då är det inte så lätt att ta sig fram. Jag tycker kanske att Rickard skulle ha gått närmaste vägen hem, men det är lätt att säga så här efteråt när man sitter framför skärmen och tycker saker. Det är annorlunda när man befinner sig inne i tävlingen och huvudet bara vill framåt! Rickard, du är en tuffing och vi vet att du kommer igen när du fått ordning på kroppen! På tredje sträckan gjorde Johan ett bra lopp och ca 1.40 efter Jakob. Linus gav sig iväg som 9:a, växlade in som 12:e lag. Skidor är ju Oskars paradgren, men med en stundande maratonsatsning tog han hand om sista sträckan. Bra jobbat Oskar!
I lag 3 blev det både hackat och malet. Lars Åkerman, still going strong klarade galant inledningen och lämnade över till Smålänningen Mattias. Mattias som ju bor bara några långa stenkast från Arenan sprang som i fornstora dar och tog 5 in platser, bravo! Skillnaden i huset mellan far och mor på sträcka 3 beräknade vi till 10 min så Lenas insats får klart godkänt. Tack för hjälpen, men utan codriverinsatsen till Hampus hade det dock blivit svårt att få till det, skojar bara! Ett tack också till JOK aren Fredrik som fick en fin avslutning på säsongen. Taras Rachuk! Thank You very much for a well done work in Aneby this late atumn!
Något att ta med sig till kommande duster lämnas inte här utan det överlåts med största förtroende till Klas att ta hand om.
Framtiden för Smålandskavlen
Om Smålandskavlen ska överleva krävs emellertid nya idéer och nytt upplägg. Som det ser ut nu är det mycket bekymmersamt. Det är inte acceptabelt att bara 33 herr- och 13 damlag ställer upp. Det är upp till Smålänningarna att ta tag i detta inför kommande år. Vi hoppas att ni klarar det för vi kommer igen.
