Förberedelserna hade varit goda.

Flera läger med sikte mot en av årets riktiga höjdpunkter med många MOK:are som varit med. Både mentala och fysiska genomkörare för att vara så väl förberedd på uppgiften som möjligt. Två riktigt starka lag skulle matcha världseliten vad gäller stafettlag på den 10 milatävling där den utslagsgivande terrängen var en av de stora snackisarna innan. Det pratades om att det skulle kunna bli mycket misstag under tävlingens gång, främst på natten, om man inte höll i kartan och riktningen hela vägen. Taktiken för lagen från Malung hade gemensamt tagits fram och några ledord fanns att förhålla sig till – en kontroll i taget med 95 % av maxfart – allt för att minimera misstagen i den mycket orienteringstekniska södertörns terrängen. Målsättningen var högt ställd med första laget topp 10 och andra laget bland de 10 bästa andralagen.

Det började stabilt bra för bägge lagen de första sträckorna. Taktiken följdes och lagen betade kontroll på kontroll. Lag 1 fick vara lite hemlig i nattmörkret och TV sändningen då de var ett av få topplag som saknade GPS utifrån nummerlappen efter förra året. Löparna visade en väldigt hög och stabil nivå och det var lyriska kommentarer efter växling hur roligt det hade varit i skogen. Det lovade något riktigt stort efter långa natten då Filip Wadsten och Thomas Carlsson skickade ut Johan Nordlund på sträcka 7.

Johan Nordlund bet sig kvar i den absoluta täten och det började lukta sensationell ”medalj” efter 7 löpta sträckor.

Nästan för bra för att vara sant. Det ska mycket till för att alla 10 löpare ska ha sin allra bästa dag samtidigt och Daniel fick en lite tuff start med några kontrollmissar som satte nerverna i dallring. Nervös väntan vid växel ut på nionde där Rickard gjorde ett kanonlopp i konkurrens med riktiga världslöpare. Stabila Johan hade fått förtroendet att vara lagets ankare och avslutare och slutresultatet blev en mycket fin 14:e plats, detta trots att William tvingats avstå på grund av en fotskada som inte hann läka helt. Efter 12 timmars löpning var det ynka 82 sekunder upp till att uppfylla det högt ställda målet, alltså bara 8 sekunder per löpare, något att vara nöjd med.

Andra laget hade en fin mix av ungdomlig talang och äldre rutin i laget. Det blev några dramatiska timmar i skogen och dramatiken höll i sig även efter lagets målgång. Det fanns några osäkra moment innan start där Linus knäskada helgerna innan var en osäkerhetsfaktor på den 17 km långa nattsträckan. Det blev en tuff sträcka som tog över 2.42, en bedrift i sig. Stafetten rullade vidare och laget började sakta men säkert att plocka placeringar. Riktigt snabb var gamlingen Lars på 6:e sträckan som var så snabb i stämplingen att pinnen inte hann med. Det var lite nervöst om det skulle bli godkänt resultat men alla fortsatte som om inget hänt och gjorde riktigt bra lopp rakt igenom. Godkänt blev det som 65:e lag, 8:e bästa andralag. Målet uppfyllt och det med 18 minuters marginal.

Sammantaget en laginsats som lovar mycket gott inför fortsatta stafettutmaningar. Det är en oslagbart god laganda där alla stöttar och sporrar varandra.

Text Carina Sandberg